När tröttheten och bitterheten tar över…
...som den faktiskt gör ibland. Känslan av att känna sig otrygg och utanför när man inte har något fast arbete får en att ibland bara bli så trött och bitter. Vem vill inte kunna planera sitt liv?
MEN, sådär trött och bitter är man inte länge utan då blir man faktiskt peppad av att läsa lite av Jenny Wrangborgs poesi:
"klassförtrycket är inte vagt eller konstigt
inget tveksamt som bekymrar dig ibland
klassförtrycket är bostadslösheten och lyxvillorna i långedrag
det är överklasskärringen som snäser av dig i kassalinjen
vd:n på företaget som kallar oss “sina arbetare”
klassförtrycket kan vara något så enkelt som avståndet till stan eller något så uppenbart som skillnaden mellan de som har och de som inte har, de som äger och de som arbetar klassförtrycket är det hårda golvet under dina fötter i produktionen,
hur benen känns efter nio timmar på språng
klassförtrycket är tröttheten på bussen till jobbet 06.07,
känslan av att det borde finnas något mer
klassförtrycket är inte vagt eller konstigt
inget tvetydigt svar på en konstig fråga
klassförtrycket är arbetslösheten och det faktum att det fortfarande finns saker att göra
det är en förbannat slöseri med resurser
ett sätt att hålla lönerna i nivå med tacksamheten
klassförtrycket är tiden du spenderar på akuten medan andra går före dig i kön
är dina utslitna axlar och stela nacke, ärren på dina händer efter varma plåtar
klassförtrycket är tiden du kan njuta för att sedan vara tvungen igen
klassförtrycket är den förlorade arbetsglädjen
klassförtrycket är inget diffust eller allmänt
det är en förklaring på tröttheten och ilskan
ett enkelt svar på en enkel fråga
är både problemet och den nalkande lösningen
när tröttheten och ilskan blivit för stor
och vi inte orkar mer" -Jenny Wrangborg
Du är inte så jävla humanistisk!!!
Såg att Mikael Ekman, Expojournalist och Daniel Poohl, före detta Exporedaktör har släppt boken Ut ur skuggan nu.
Presentation:
Sedan mitten av 1990-talet har Sverigedemokraterna försökt att tvätta bort sin extremiststämpel och förtiga sina ideologiska rötter. I dag hävdar partiet att man gjort upp med sin historia. Det är inte sant, menar författarna, skinnskallarna rensades aldrig ut – de bytte bara klädstil.
Sverigedemokraterna vill framstå som ett brett parti för alla, men det är hatet mot invandringen och invandrarna som är dess viktigaste drivkraft. Under de senaste åren har den antimuslimska retoriken blivit alltmer högljudd. Men varför får muslimer tjäna som Sverigedemokraternas syndabockar? Och hur resonerar egentligen partiets väljare?
Partiets åsikter förklaras här mot bakgrund av tidigare ställningstaganden, och analysen når på så sätt bakom mediernas ofta förenklade bilder. Partiet sätts också in i ett större sammanhang, både nationellt och internationellt.
Ut ur skuggan är den mest heltäckande bok som hittills givits ut om Sverigedemokraterna. Den bygger på en omfattande samling av propagandamaterial, tusentals interna partidokument samt intervjuer med en lång rad aktiva sverigedemokrater och före detta medlemmar
Beställ den här.
Personligen så är jag så trött på att höra om dem och på hur folk tycker att SD inte är så farliga eller kanske inte trött mest rädd. Ibland känns det som om man är den enda i fikarummet som tar ställning mot SD. När blev jag den som är den konstiga som argumenterar mot orättvisor och för alla människors lika värde? När blev det okej att säga att vissa människor inte förtjänar ett drägligt liv utifrån hudfärg och tro? Hur kan man sitta och klappa sig själv på axeln, tycka att man är så jävla humanistisk och en supermedborgare när man tycker att man kan fälla en bomb över hela Malmö för alla "blattar" som bor där. Som jag skrev innan, jag är nog inte trött på detta, jag blir oerhört rädd när jag hör sådant och det dessutom får stå helt oemotsagt...Så jävla rädd blir jag.
Hörde en gubbe snacka om hedersmord, hur jävligt det var, hur sådana människor är funtade, att sådana människor helt enkelt är idioter, i nästa mening så sa han att hans dotter aldrig någonsin skulle få ta hem en invandrare. Något sådant skulle han aldrig tillåta, då skulle han i princip säga upp kontakten.
Han pratar om kvinnans rätt att välja sin egen väg, pratar om kvinnans frigörelse men det gäller bara vissa... frågar man sig inte då, när man hör en sådan person; vad fan skillnaden är mellan dessa människor. Jag vill bara skrika; DITT JÄVLA PUCKO.
Välkommen till Left.se
Välkommen till vår blogg och våra tankar.
Sidan drivs av Nettan och Patrik. Vi delar samma syn på samhället och ser en framtid som är ljusare när vi gemensamt får vara med och bestämma över innehållet och vägen dit. Vi är i grunden socialister och engagerade på olika håll inom arbetarrörelsen och har varit det under en lång tid. Vi är inga språkrör för något enskilt parti eller organisation, det vi framför är våra egna tankar och idéer.
Vi tar ställning i frågor som rör oss på ett eller annat sätt. Det kan vara allt från politik och fackliga frågor till resor, foton och möten med människor.
Väl mött och hoppas att du hittar något som får dig att komma tillbaka.
left.se